på vägen stannade vi och la ett motivationsspår med fokus på apporter.
väl framme körde vi linförighet, läggande, ställande och kryp. hon traskar på bra i linförigheten och jag hoppas att de långa träningssträckorna ska göra att hon känner sig säker även när min tävlingsnervositet visar sig.
läggandet är fortfarande ganska långsamt - men det får bli som det blir nu.
i ställandet märkte jag till min fasa häromdagen att hon envisas med att sätta sig när jag kommer tillbaka, alltså innan jag hinner säga de magiska orden.. men jag hoppas och tror att vi har fått bukt med det nu.
krypet går bättre och bättre, och nu tar hon till och med vinklar - i alla fall åt höger och i alla fall på träning - väldigt fint.
i övrigt så ville jag inte bröta mer i de andra momenten.. inkallningen är, ska åtminståne vara, vårt starka kort, apporten är en 50/50 - men en 5:a (i brukset) ska vi ha i alla fall, och framförgåendet har gått väldigt bra hela veckan.
plastliggningen funkar mycket bättre nu, igår låg hon ett pass på långt avstånd och i över 7 minuter.
det som oroar mig - och det är ett ganska stort moln - är att det var ett tag sen hon låg med skott, och jag är rädd för att överraskningen detta medför kan få henne att resa sig.
| ..var är nova? |
| .. <3 |
men som sagt, det går som det går.. vi får se hur dagsformen ter sig imorgon, om vi lägger eller inte.
på hemvägen tog vi spåret - inte mer än 100 meter långt och med 3+1 apporter - och nu gick det minsann an att spåra efter mamma. swisch! sa det och till och med liggmarkeringarna var tillbaka! snacka om skön känsla att sätta sig i bilen med det i ryggen!
nu kör vi en vilodag och laddar batterierna så att vi är på topp imorgon!
trevlig fredag//
n:n
heja heja nu!lottie
SvaraRadera